Pappersformat



Allmänt
Pappersformat anger måtten på pappersark enligt någon konvention eller standard. I majoriteten av världens länder används de internationella pappersformat som standardiserats i DIN 476-2 och ISO 216. I Nordamerika används vanligen andra pappersformat som baseras på mått i engelska tum.
Internationella pappersformat
De numera vanligaste pappersformaten standardiserades 1922 i Tyskland av DIN. Totalt blev tre format standard:
  • A-format, som utgår från A0 med area 1 m² och halveras med ökande siffra.
  • B-format, där Bn areamässigt är halvvägs mellan An och A(n-1).
  • C-format, där Cn areamässigt är halvvägs mellan An och Bn.
Alla formaten har bredd-höjd-förhållande 1:√2 (≈1:1,4142), vilket möjliggör halvering utan förändring av proportionerna.
Från början var det också tal om ett D-format, men det formatet utgick eftersom det ansågs obehövligt. Som internationell standard gäller ISO 216 sedan 1975, men bara för A- och B-serierna. C-serien gäller alltjämt som standard DIN 476-2 i Tyskland.
SIS gav ut en utvidgad formatserie från A till G, beskriven i standarden SS 01 47 11. Nu gällande svensk standard är den internationella standarden, med svensk beteckning SS-EN ISO 216. Den innehåller alltså inte längre formatserierna C till G, trots att C5 och C4 är de vanligaste kuvertstorlekarna i Sverige.
Normalformat
Normalformat avser att papper (och liknande) har ett visst format, som är så beskaffat, att om papperets kortsida är 1, så ska långsidan vara lika med √2 (≈1:1,4142). Endast om ett papper har dessa proportioner, kan det skäras itu på mitten parallellt med kortsidan, med resultatet att de två nya delarna får exakt samma proportioner som ursprunget. Därutöver fordras att pappersstorlekarna följer fastställda standarder. Genom att använda systemet för normalformat, så behöver inte varje använd pappersstorlek ha speciellt anpassade kuvert, arkivkartonger etc.
Bakgrund
I den anda av förnuftstro som präglade framför allt Frankrike efter revolutionen 1789, ville man ersätta alla gamla mått med enhetliga, sammanhängande system som hade sitt ursprung i naturen. Som utgångspunkt fastställdes metern, som ursprungligen definierades som en tiomiljondel av avståndet mellan ekvatorn och polen. Ur metern härleddes ett system av mått och vikter och ett system för pappersformat togs också fram. Den pappersstorlek från vilken alla övriga genom tudelning skulle kunna tas fram, hade måtten 841 x 1 189 mm och därmed ytan en kvadratmeter. Det franska systemet för pappersformat föll emellertid i glömska men återupplivades år 1921 i Tyskland, där pappersformaten senare fastställdes inom DIN-systemet. Därefter har systemet införts i ett stigande antal länder, dock hittills inte i de anglosaxiska.


Olika Formatserier
A-Serien
Från den ovannämnda grundstorleken med arean en kvadratmeter (och därmed måtten 841 × 1 189 mm) skapades den så kallade A-serien. I denna härleddes alla storlekar (utom den största) från det närmast större formatet genom att den närmast större storleken delades i två delar parallellt med dess kortsida. Härvid ströks bråkdelar av millimeter. Pappersstorleken benämndes efter vilken serie som den ingick i och efter hur många gånger papperet tudelats för att uppnå den aktuella storleken. Ett papper i formatet A4 ingår alltså i A-serien och har skapats genom att grundstorleken (A0) har tudelats fyra gånger. Ett A4-papper blir därmed 1/16 av storleken på ett A0 (alltså 210 mm × 297 mm). Varje pappersstorlek var alltså hälften så stor som den närmast större storleken.
B-SerienA-serien uppfyllde emellertid långt ifrån alla behov, varför en hjälpserie, kallad B-serien, infördes. B-seriens pappersstorlekar hamnar mitt emellan de storlekar som ingår i A-serien. B-seriens grund är B0, med måtten 1 000 × 1 414 millimeter. Ett papper i storleken B4 hamnar mitt emellan A4 och A3 i storlek. En Kalle Anka-tidning har för övrigt formatet B5.
C-Serien
En ytterligare hjälpserie infördes också för att fylla behoven av flera storlekar. Denna C-serie har som grund C0, med måtten 917 × 1 297 millimeter. Ett papper i C4-storlek ligger i storlek emellan A4 och B4. Ett praktiskt exempel på C4-storlek är de kuvert som används för ovikta A4-papper.

D-Serien
I teorin finns även en D-serie insprängd mellan B-seriens och C-seriens format. Det finns dock sällan behov av denna finindelning, så D-serien används i praktiken nästan aldrig.
E-Serien
E-serien ger format som är obetydligt mindre än C-seriens format. Det används för innerkuvert (svarskuvert). Vanligaste användning är E5 och E6. Exempelvis ett E6-kuvert går precis in i ett C6-kuvert, men är ändå tillräckligt stort för att rymma något i A6, t ex ett A4-ark vikt två gånger till 4 delar.
Ett specialformat för kuvert är M65, 112 × 223 mm. Det rymmer med 13 mm marginal ett A4-ark vikt i tre delar på längden (99 × 210 mm).
F-Serien För konstnärsändamål (akvarellpapper o d) finns F-serien, där sidoförhållandet är gyllene snittet, vilket av bildkonstnärer anses vara vackrare än A-seriens (etc) förhållande 1:√2. denna serie numreras i omvänd ordning relativt ISO-serierna, d.v.s. F0 är minst (10 × 15 cm) och F40 störst (81 × 100 cm). En vanlig storlek på block för skissarbete (kroki) är F3, 22 × 27 cm. De mått som exemplifieras här är avrundade värden, som kan innehålla marginaler för tavelramar m m.
G-SerienDenna serie är mindre vanlig, men används ibland för diverse trycksaker.
G0 – 958×1354 mm
G1 – 677×958 mm
G2 – 479×677 mm
G3 – 338×479 mm
G4 – 239×338 mm
G5 – 169×239 mm
G6 – 119×169 mm
G7 – 84×119 mm
G8 – 59×84 mm
G9 – 42×59 mm
Speciella Format
Till systemet med normalformat har också skapats speciella format som inte är egentliga normalformat, men som används tillsammans med sådana. En plusgiroblankett har till exempel formatet A65, vilket betyder att dess höjd motsvarar den hos en liggande A6, medan bredden motsvarar den hos en liggande A5. Utöver A, B och C-serien har också ytterligare serier skapats. Ett speciellt svenskt format som används i tryckta versioner av Svensk Författningssamling är AS5. Detta tas fram genom att man delar lång- och kortsida hos ett A0-papper i fem lika delar, varvid ett papper med måtten 168 x 237 millimeter erhålls. Orsaken till att detta speciella format togs fram, var att det tämligen väl motsvarar de äldre mått som författningstrycket haft.
Eurosize är beteckningen på ett format som ofta används i reklamsammanhang. Måtten är 118,5 x 175 cm. Exempel där det används är i reklamen i busskurer. Ett annat namn på formatet är adshel.
Införande i Sverige
Genom Kungl. Maj:ts kungörelser och cirkulär av den 14 september 1946 (SFS 1946:613-616) bestämdes att normalformat skulle börja användas inom statsförvaltningen samt hur införandet skulle ske.
  • Kungl. Maj:ts kungörelse av den 14 september 1946 (SFS 1946:613) fastställde mått och vikt för de papper som från den 1 januari 1947 skulle användas. Undantag gjordes för redan anskaffade lager av papper, blanketter och dylikt, som fick användas fram till den 1 januari 1949. Därefter fick endast dyrare blanketter, påbörjade räkenskapsböcker med mera av de gamla formaten användas.
  • I Kungl. Maj:ts cirkulär av samma datum (SFS 1946:614) meddelades anvisningar rörande mått och kvalitet vid inköp av papper för statens behov.
  • Kungl. Maj:ts cirkulär av samma datum (SFS 1946:615) framhöll vikten av att även handlingar som insändes av kommuner, företag och enskilda skulle hålla den fastställda måtten.
  • I Kungl. Maj:ts kungörelse av samma datum (SFS 1946:616) gavs föreskrifter för vissa blanketter hos länsstyrelserna och fögderiförvaltningen.
Formattabell
Slutligen en enkel och tydlig tabell som visar dom vanligaste pappersformaten för oss här i Sverige, tänk på att som standard alltid ange dessa i millimeter och att alltid ange det som Bredd x Höjd. En stående A4 ska alltså skrivas som 210 x 297 mm medans en liggande A4 skrivs som 297 x 210 mm.
Pappersformat ISO/DIN (mm)
ABC
0841 × 1 1891 000 × 1 414917 × 1 297
1594 × 841707 × 1 000648 × 917
2420 × 594500 × 707458 × 648
3297 × 420353 × 500324 × 458
4210 × 297250 × 353229 × 324
5148 × 210176 × 250162 × 229
6105 × 148125 × 176114 × 162
774 × 10588 × 12581 × 114
852 × 7462 × 8857 × 81
937 × 5244 × 6240 × 57
1026 × 3731 × 4428 × 40
Nordamerikanska pappersformat
I USA, Kanada och Mexiko har de internationella pappersformaten inte fått något riktigt genomslag, med undantag för universitet och föreningar med mycket internationell korrespondens.
Det vanligaste pappersformatet i dessa länder, som används där andra länder använder A4, kallas Letter.
Nordamerikanska pappersformat i urval:
NAMNMÅTT (TUM)MÅTT (MM)BREDD-HÖJD-FÖRHÅLLANDE
LETTER11 × 8½279 × 2161:1,2941
LEGAL14 × 8½356 × 2161:1,6471
JUNIOR LEGAL  8 × 5203 × 127
LEDGER17 × 11432 × 2791:1,5455
TABLOID11 × 17279 × 4321:1,5455

Populära inlägg